Lite hipp lite happ

Jonas Thente skrev så här om Sonja Åkesson: "Bortom önsketänkande och varumärke var Sonja Åkesson en mycket medveten, professionell och betydande poet." Det där läste jag häromdagen och uppfattade som nedsättande. I det påståendet ligger nämligen motsatsen inbäddad som en liten ful groda. Vem definierar medvetenheten undrar jag och varför säga att medvetenheten är något FINT och omedveten något FULT. Det där skulle man gräva lite mer i anser jag. "vi har alltid trott att hon hade noll koll men det verkar ju som tanten egentligen visste vad hon gjorde" skulle han också kunnat skriva. Men den där dikten "Vara vit mans slav" fick man ju läsa tills man storknade i gymnasiet. Jag har aldrig tyckt om den. Varför fick man läsa just den? Har hon skrivit något bra?Eller är det bara feministerna som vill få oss att tro det eftersom de så väl behöver några att kanonisera? Det här rockar inte heller riktigt : "Jag sprang ut i den tidiga skymningenoch ville sträcka handen genom himlen men skyndade tillbaka hemför att inte bränna vid potatisen" Men den förträffliga Jenny Tunedal har precis gett ut en antologi och skriver mycket passionerat och respektfullt om Sonja Å här. Vi kanske bara fick FEL dikter i oss. Fast jag är ändå lite tveksam. Andra bloggar om: sonja åkesson, vara vit mans slav,