Als das Kind Kind war

Jag erkände, när vi ätit fläsk med blackbeansauce, sallad med avocado och färskpotatis och druckit ett gott syltigt Shiraz från Australien, en svaghet jag har: Om jag läser, ser eller lyssnar på en annan människas verk som berör mig så BLIR jag den personen. När jag ser filmer av Lynch eller Wong Kar Wai tex eller läser bra böcker eller hör en riktigt bra låt eller ser på konst som drabbar mig blir jag ett med upphovsmannen som gjort verket. Gränsen suddas ut mellan subjekt & objekt, sändare & mottagare. ”Var slutar du och var börjar jag”? Als das Kind Kind war. Det läskiga med detta är att jag blir så MORSK av att uppleva bra grejer att jag får för mig att jag kan svara på konstverket eller texten hur lätt som helst. Vilket jag då eventuellt inte alltid kan. Men det är väl ett annat problem antar jag. Att vara MORSK är ju bra vill jag hävda- the more "morsk" the merrier. I dag låg jag på mage i solen och läste ut Anna Dostojevskajas bok medan M tog O runt sjön Trekanten. Och däri gick det lätt att identifiera sig: Dostojevskij var heller aldrig arg på de framgångsrika i hans samtid. Inte heller klagade han på att det var tufft ekonomiskt eller att han inte fick vara med i ryska akademin. (Det tog trots allt 35 år av skrivande innan det samtida etablissemanget tog honom till sitt hjärta) Nåja, han klagade kanske emellanåt på ”ödet”, men det kändes bara skönt mänskligt. Jag fick också lust att våga klaga mer på ”ödet” här i bloggen. Det är kanske det jag gör nu (?) Jag har tre delikata problem: 1) Ska jag gå på målarkurs på Ravlunda skjutfält och sitta där i naturen och måla i olja i fem dagar i juli med en lärare som lär vara jättebra 2. Eller åka ensam någonstans för att skriva dikter? 3) och hur ska detta finansieras? Just nu känns det som att få vara helt ensam och tänka och skriva vore guld. Sola & läsa & betrakta på dagarna och renskriva på kvällarna. M sa att han nästan VILL att jag drar någonstans så att han kan vara ensam med sin avkomma O. Det är en rätt skön snubbe jag är gift med - helt klart. Nu ska vi dricka kaffe. Ajöss