Shake your booty

Jag vet inte om det kan ha att göra med alla fyrtioårsfester jag ska på men i går tänkte jag bara på livets förgänglighet. Grävde fram en dödsannons i tidningspåsen i köket. Den där familjen som dog i en bilolycka utanför Ljusdal. Jag kände dem inte, men det står om mamman och pappan i DN i dag, de var konstnärer. Läste i New Yorker en oerhört sorglig personlig berättelse om en pappa och mamma som föder fram ett dött barn. Rubriken löd: Irene Raeburn född 28 december 2004 död 24 december 2004. Jag kunde inte ens läsa klart, tårarna bara sprutade. Skrev sedan själv om döden i min svarta sladdriga bok. Och innan jag somnade läste jag i en bok av Kurt Vonnegut (min tonårsfavorit) Kapitlet handlade om humor. Han berättade att han jobbat med humorprogram i amerikansk teve och om man ville får publiken att skratta ett riktigt djupt magskratt var man tvungen att lägga in ett skämt om döden i varje avsnitt. Livet rullar i alla fall på en dag till för oss. M har mixat en ovanligt lyckad smoothie säger han och A var fullkomligt strålande i sin teatershow i går och nu ska vi snart till mormor o morfar och hjälpa till i trädgården. I kväll: party på finlandsbåt för V! En massa gamla partydiscobrudar kommer vara där. Shake it while you can.