Innan frukost

Maciej Zaremba gör det igen och lyckas som vanligt få mig att läsa hela texten trots att den handlar om Kosovo och FN. Själv vaknade jag tidigt efter att ha drömt att vi hade fått ärva ett hus på Skarpö där det bott en väldigt gammal man som samlat saker hela livet och vi tog huset i besittning och jag ville bara slänga slänga slänga saker och allt var obehagligt och skitigt och stora hål i golvet. Fullt med bajs i toan. Vi låg i det knarkarkvartiga sovrummet uppe på vinden och vilade och det kom in två små barn som trodde huset var tomt. Jag sa "BU" Ungarna skrek och sprang. Och på något sätt var jag en av de där ungarna som sprang från huset. Att äga verkar tynga. I går satt jag bredvid ett gäng solbrända kortsnaggade linneklädda bögar i solen på Cobacabana läste Lars Mikael Raattamaas ett par år gamla diktbok "Politiskt våld" och blev glatt överraskad. Första dikten om att "skriva kaffe och kakor" var fin särskilt för att den var så kärleksfull mot "duet" och texten om det modernaste och Sokrates och dialogen och poeten och platsen. Rekommenderas. Nu frukost.