Finstämd nekrofili
1987 såg jag Love is a dog from hell av Dominique Deruddere. Den bygger på Bukowskis bok med samma namn. Jag mindes den plötsligt nu när vår svenska nekrofil passerar genom medierna att det var en väldigt rörande scen i filmen när en av alkisarna har sex med en död kvinna. Man förstår verkligen varför han har det. Vore roligt att se om den faktiskt.
Publicerat av Morelli at 8/22/2006 09:59:00 fm
4 Comments:
Bakrus och nekrofili
En lista över de belöningar som driver oss skulle bli lång och vildvuxen.
En råtta som får en elektrod inopererad i Nucleus Acumbens, belöningskärnan, och som råttan själv med en knapp kan aktivera sägs aldrig sluta trycka. Den trycker sig till döds och bryr sig inte om trivialiteter som mat och socialt umgänge.
En amfetamintripp, har jag läst någonstans, ger 10 ggr högre dopamin i samma kärna än en sexuell orgasm.
Verkar som om den gamla hederliga och omöjliga måttfullheten är en moralkaka som måste idisslas.
Nekrofili tycks vara en apart belöning, men tydlgen potent för vissa med tanke på dess oförenlighet med rådande troligen mer eller mindre globala sociala spelregler.
Bakruset är kanske en stillsammare företeelse med en mer ringa belöningseffekt. Och dessutom något som går att skriva om på en offentlig blog.
hej hej jonas! jag tror jag kanske vet var du läst det där med Nucleus: "Kidnappad hjärna", av Agerberg Miki. i vilket fall som helst så rekommenderas den varmt. O apropå nekrofili hur funkar det rent juridiskt förresten- vem är kärande? Vittnet?
Hej, hej till dig också!
Det juridiska läget verkar komplicerat. Fast hittar man sperma verkar saken biff.
För nekrofilens del är det bäst att lägga kistlocket på efteråt.
Vem som för likets talan vet jag inte. Ter sig som en grannlaga uppgift.
Förresten, har inte läst Kidnappad hjärna, men tack för tipset.
Skicka en kommentar
<< Home