torsdag, februari 22, 2007

Darling

Heja Johan Kling! Tänk vilken otroligt sevärd film du gjort för nästan inga pengar. Vackra Michelle Meadows - uttryckslös, tom och puckad- hela filmen igenom förutom ett litet hoppfullt vinkande med högerhanden på slutet där hon sitter i sin killes SUV. Jag kan inte komma på när jag sett en så ocharmig kvinnlig huvudroll i en svensk film senast. Tjejer ska ju vara så förbannat sympatiska och smarta jämt.

Och Michael Segerström - lika god som furst Mysjkin i "Idioten". Vad skönt att de inte förändrades i filmen. Vad tråkig den konventionen är förresten- varför ska alltid hjältarna förändras? Boring. Det var ju på gång där ett tag men berättaren lurade mig. Förutom den där lilla vinkningen då. Så låt prisregnet regna.

Intervju i Dn med Johan Kling här.

Andra bloggar om: , , , ,

7 Comments:

Blogger gudmundson said...

Javisst var Darling fin!

Jag såg den igår, och hade nästan inga invändningar när jag kom ut ur salongen. Jag kan bara räkna upp en handfull svenska filmer från de senaste 20-30 åren som jag känt så inför: Fucking Åmål, Tillsammans, Den bästa sommaren, Tjenare Kungen, typ. Men alla de är ju feelgood. Kling har mer gjort en feelbad.

Och jag kunde inte beskriva varför jag tyckte om den. Min brutta, som annars brukar vara överens, tyckte rullen var förskräcklig. Och när jag funderade på varför, så var det enda jag kunde säga: du har inte sett hans tv-serier Stockholmare och Spacer. Men jag kunde inte sätta fingret på vad det var, specifikt, som gjorde att jag gillade filmen som ett enskilt, fristående verk.

Hennes kritik var så förgörande så efter promenaden hem så trodde jag att jag misstagit mig. Vi började kolla recensioner på nätet, och nästan alla tungviktare hyllade Darling - något som i normalfallet betyder att jag inte skulle gilla filmen. Men i det här fallet satte kritikerna faktiskt ord på vad jag tyckte men inte kunde beskriva. Helena Lindblad och Michael Timm bäst. Tjejen var dock fortsatt skeptisk.

Invändningar:

Grynigt super16-foto och halvkass ljussättning, normaldålig ljudläggning. Jag antar att det är kompromisser med pengarna, och att Kling velat ha en mer slick produktion.

Nikos dåliga spel i scenen där han nobbas av henne i klädbutiken och blir teatraliskt upprörd. I övrigt är ju spelet enastående deadpan.

Tjejkompisens replik i telefon "om du inte kommer och serverar hamburgare" var överflödig, en replik mer värdig normalsvensk antimobbnmingsfilm. Det hade räckt med upplysningen om att hennes ex och hennes kompis satt därborta tillsammans.

Pluskontot:

Återhållna skådespeleriet. Alltså, halva filmen hinner gå innan Meadows faktiskt ändrar ansiktsuttryck (hon ler till Segerstedt inne i hamburgerfabriken), och då känns det!

Castingen: birollerna är ju på pricken. Alltså, jag har träffat de där personerna. Min tjej, däremot, som kommer från sthlm, kände inte alls igen typerna...

Bildutsnitten i exteriörerna - användningen av arkitekturen för att etablera platser.

Dialogen. Om jag hade läst Per Hagman skulle jag säga att det var precis som Per Hagman. Nollställt, exakt, och inget jävla litteraturseminarium.

Känsloläget. Hela filmen var så återhållen, liksom ingen berg- och dalbana, så att när Kling verkligen spelade på känslor (inställda tårtkalaset, den fantastiska bussfönsterscenen) kändes det desto mer.

Musiken. Samma idé som i Stockholmare och Spacer, fast med nyskriven Django Reinhardt-aktig musik. Skapar sval distans samtidigt som den stärker karaktärer och handling.

Sensmoralen. Det blev inget lyckligt slut med medvetandegjorda karaktärer.

Ja det finns säkert fler detaljer värda att hålla fram (han dröjer inte kvar vid hennes ansiktsuttryck under samlagsscenen, som vilken annan svensk regissör som helst skulle gjort, utan klipper bort efter en fjärdedels sekund).

Fint. Fast jag fattar inte det där med att han inte använde produktplacering. Darling hade ju kunnat casha in fett ifrån både MacDonalds och 7-11.

2/22/2007 11:32:00 fm  
Blogger jacobsteel said...

sant: den dramatiska konventionen att "en historia blir intressantare om en karaktär utvecklas" är jättetjatig (och öppnar alldeles för mycket för pekpinnemoral).

minst lika kul blir ju en historia där man hela tiden förväntar sig konventionen - men den inte kommer... ah... får pallra mig iväg till bion helt enkelt.

2/22/2007 11:36:00 fm  
Anonymous Anonym said...

gudmundson:kul att du också gillade den! visst skavanker men det är ju en lågbudget. och att alla "nu går tiden" föreställde samma sak- staden vaknar etc...
jag gillade 7/11 och när han "festar till det med muffins"- tyckte inte det fanns någon ironi, bara fint. apropå snacket om loser i tidigare inlägg så är segerström en mycket älskvärd sådan...
jenny (oinloggad på k-huset)

2/22/2007 03:34:00 em  
Anonymous Anonym said...

Jenny! Tack vare dig blev jag medveten om denna film som kanske annars passerat mig förbi. Läste även kommentarerna av Gundmunson och Jacob Steel, plus DN:s recension, och intresset stegrades ytterligare. Hoppas den fortfarande går nästa gång jag reser till Sverige, eller så får man väl vänta till DVD:n kommer. Men det jag framför allt ville säga detta är bara ett exempel på vilket utbyte jag har av din blogg. Historien om byxorna var obetalbar...! Hälsn. Anders i Skottland.

2/23/2007 11:52:00 fm  
Blogger Morelli said...

Tack Anders! Kul att höra från dig! vi ses! jenny

2/23/2007 02:24:00 em  
Blogger Morelli said...

Tack Anders! Kul att höra från dig! vi ses! jenny

2/23/2007 05:12:00 em  
Anonymous Il Duce said...

Hej,

Låter intressant! Det skall vi definitivt titta närmare på!

Om du vill kan du titta in på vår nya sida, www.cineastfantasterna.se, där du finner filmnyheter och filmrecensioner. Sidan uppdateras dagligen med nyheter och ca 4ggr per månad med nya recensioner.

Lämna gärna kritik, tips och önskemål i gästboken!

Vänligen

Il Duce / Cineastfantast

3/15/2007 02:57:00 em  

Skicka en kommentar

<< Home




Copyright © Jenny Morelli 2007. Alla rättigheter förbehållna.