måndag, januari 23, 2006
Fem i morgon bitti står vi på Arlanda långtidsparkering
(500:-för en vecka)
Att ta en taxi till Arlanda från oss= 800 kronor ..(HUR dyrt kan det vara? kan ingen ambitiös journalist gräva i det där monopolet/kartellen? bensin till arlanda ca 40 kronor)
Kollade även hotell på Arlanda för 5 personer: ca 1000 kronor, det fanns 2 att välja på men då tillkommer även transport tex buss 175 t/retur per vuxen... 1350:- alltså
bada i röda havet, åka till öknen på kvällen och se på stjärnor...
blogga? jag tror inte det...men man vet ju aldrig..
Och en poppel stod grön
På moln stod du! Jord voro dina fötter och din
tanke räckte upp till Gud!
Dina ögon slog du upp och var atom i ditt sinne
var en skapelse.
Du sträckte ut din hand och sade:vad är du?
och det var luft.
Och din ande gick ut och du såg stjärnor
och solar fara förbi som moln.
Och du ropade: himmelen stod under Guds
fötter.
Och därovan var mörker dit ingen hann och du
visste din moders liv och du önskade
en kvinna.
Och en poppel stod grön i det innersta av ditt öga
och din storhet försvann och du låg som en tår
på din egen fot i din egen glans
och molnet var försvunnet.
(Heja Josef Julius Wecksell! (1860))
fredag, januari 20, 2006
Hos kopplerskorna
Jag halkar på balkongen i min mans tofflor.
Det är väldigt mycket snö och jag vill röka.
Jag har druckit vodka och citron och cointreau.
Jag har nyss letat efter en dikt som heter ”Rökpaus i Mystic” från 1993 som jag vill översätta och skicka till New Yorker. Men jag hittar den inte. Däremot hittar jag en massa andra bra texter som jag vill publicera. Om en kväll i State Forest, Massachusetts och om min före detta svärmor Barbara och hennes olika dietpreparat ” i cant believe it is not butter” till exempel och att hon föraktar mig eftersom jag inte lönearbetar.
Min dotter kommer in i och pratar om Peppe Eng som var jättedålig i programmet ” Lets dance” förra veckan men som gjorde otroligt bra ifrån sig den här veckan. Jag ler och säger: "vad kul, och vet du , jag är ett geni, bara så att du vet, du kommer att bli rik på det jag skriver så småningom, när jag är död."
Hon ler och säger ”vad tur att inte mina kompisar är här” och rusar in till sitt sovrum för att inte missa något av ”let´s dance”
Och jag håller på att skriva om en text om Stridsbergs bok som i sin tur skrivit om Solana och en av mina dikter från way back (-92) går så här:
-Var har du varit?
-Hos hororna.
-Var är du nu?
-Hos kopplerskorna.
-Vart är du på väg?
-Till de döda, med lite dricka.
Och jag tycker att det verkligen är så
Jag är hos kopplerskorna
Kändis? Hör av dig!
Jag har skrivit två kulturtexter den här månaden. Har jag tur kan jag fakturera ca 9000 kronor. Mailade en redaktör som sitter på en flashig tidning: om jag intervjuar en kändis så kan jag tjäna 7-8000 kronor. Kändisen ska jag hitta själv; personen bör vara aktuell, rik, berömd, framgångsrik och ha klass....en sådan som läsarna både kan identifiera sig med och vilja vara som. Min kompisars förslag på kändisar:
Maud Adams (kanske för gammal), Christer Fugelsang, Nina i Cardigans, Benny Andersson, Åse Cleveland (förmodligen för gammal) Carina Berg (förmodligen för ung) Jockum Nordström (kanske lite för crazy) Björn Borg.
Min syrra som känner K som känner känt folk från teve är satt att hitta något lämplig objekt som kan ställa upp för den goda sakens skull.
Jag bara undrar: Är vi horor eller är vi horor?
Och vad skulle jag prata med Björn Borg om?
Ge mig gärna fler förslag; är ni själv känd eller känner ni någon som passar på beskrivningen ovan så kan väl ni maila mig!
Andra bloggar om: björn borg, kändisar, prostitution, pengar
torsdag, januari 19, 2006
inget bloggande i kväll
Martin fyller år nämligen och jag har lovat att stanna i köket...och inte försvinna i väg....jag jobbar på att bli mer NÄRVARANDE
och vi ska äta musslor i vitt vin, persilja, vitlök etc
med surdegsbaguette, och bästa chokladtårtan från Gunnarssons konditori
(som ser liten ut men räcker till många för att den är så extremt "rich")
har växlat till egyptiska pund- världens smutsigaste pengar om jag förstått saken rätt
Ungarna ska inte äta glass, inte ta i pengar, se till att taxichaffisarna inte lurar dig.. de tjänar alltså ca 150 spänn i månaden, sade tjejen på FOREX, ta med alkogel o tvätta händerna med...
Bonusbild: två urgulliga killar på t-banan. Kolla den vänstras tantmössa.
tisdag, januari 17, 2006
söndag, januari 15, 2006
intimare &naknare &ändå längre bort
har bytt foto
olle o ville sover
alice kollar "vanilla sky"
det tog 50 minuter att lägga olle
när det gått 45 min gick jag ut till vardagsrummet
och befallde martin att ta över
varvid martin inte rörde sig ur fläcken
varvid jag rusade in till olle igen
varvid olle skrek
varvid martin kom inrusande och sa
att han VISST kan lägga Olle, URSÄKTA att jag inte KASTAR mig ur soffan DIREKT
varvid jag gick ut och satte mig vid datorn
efter 5 minuter: martin kommer in till mig....
med en aningen stridslystet uttryck i ögonen
varvid jag bad om ursäkt
varvid han log....
fredag, januari 13, 2006
Min nya kompis- Miranda July
Jag har fått en ny kompis! Miranda July som gjort filmen " Me & you & everone we know"
Hur söt var hon inte när hon spexade loss med vita tubsockor inne på skoavdelning på varuhuset?
Hur mycket kände man inte för henne när hon skrev FUCK på insidan av bilrutan i bilen?
Hur jävla bra var inte den där promenaden hon och skoförsäljaren gjorde..när de skulle skiljas i nästa korsning? genialt!
Och "poop back and forth" var ju strålande. När lillkillen fick en puss på munnen i slutet på bänken: det gjorde hon med värdighet, hans nätkompis!
och kuratorn på museet som faktiskt ringde och sa "macaroni" på telefonsvararen.
Andra bloggar om: vänner, miranda july, me&you&everyone we know,
torsdag, januari 12, 2006
jag misslyckas alltså gör jag rätt..eller?
Det får inte vara för stora skillnader mellan vad man tror att man klarar och det man faktiskt klarar...men för att klara mer och mer måste man ju försöka...Eller måste man det? ..Det är ju enormt mycket bättre för självkänslan att bara vara konsument och gå runt och säga "det där klarar jag lätt". Apropå: filmmanus, kulturartiklar, spela piano, karaoke, tavlor, självkänsla etc
Filmaren och filmkonsulenten Marianne Ahrne har sagt att ett av skälen till att så många fler män gör film är att de mediokra männen aldrig slutar göra film, de fortsätter och fortsätter. Till slut blir en och annan riktigt bra. Medan de mediokra kvinnorna däremot..
De INSER att de är mediokra och slutar och börjar värna om relationer istället..går in i sina familjer.
Ergo?
måndag, januari 09, 2006
gå i modd och möta främlingar
I går mötte jag E som är kompis med min gamla kompis V som jag inte träffar längre. Jag och Martin och Olle var på Kulturhuset, i rum för barn en sväng mitt på dagen. (gå inte dit vid tre på eftermiddagen sa U som jobbar där. För mycket trötta barn o föräldrar.Det skriks och gapas)
Jag kände inte igen E först.Vi har inte träffats så många gånger. Hon har bytt hårfärg.
Hon har en son i min sons ålder och har bott utomlands rätt mycket. Nu är hon här med sin familj. Och DIREKT började hon prata om viktiga saker dvs, vad man ska göra med sitt liv, vad det är att bli vuxen, om man styr livet eller om man bara hänger med...Ställde allvarliga frågor och jag försökte ge allvarliga svar. Hörde mig själv säga att jag var så trött för några år sedan "på att vandra genom andra människor för att bli hel....som om de vore landskap man använder sig av för att utvecklas själv..." Roligt var det att möta en främling som vill tala allvar. Varför är de så få? Tycker inte ALLA att det är roligare att prata om det som ligger nära? Är det bara konstnärer, neurotiker och människor i kris som gillar det?
Den kommer nog från början från Lord Nevermore...
Den tanken om landskap..
Jag gillade den boken fast jag minns den inte. Absorberade den. Nu kommer den upp i smält och bearbetad form när jag minst anar det. Så är det med bra saker.
Att gå är bra, benen rör sig fram och tillbaka, att gå är nog det roligaste jag vet.
Att cykla är också okej. Att cykla är nästan roligare än att gå. Att springa är också kul. Fast det sliter så på senor och muskler och ben.
En stor gul labrador nosar på min hand i skogen bredvid sjön där jag går. Jag blir omgången av några UNGA KVINNOR som går JÄTTESNABBT. Slow down young ladies...
Att gå genom vintern är bra..sedan blir det bra att gå genom våren...
Detta är att åldras...att det är nog i sig...att gå i modd och bli glad när en gul labrador nosar på ens hand.
torsdag, januari 05, 2006
Almlor Borgentz sääd samax daag
Jag jobbade hemifrån på förmiddagen och strax före tolv vandrade jag hemifrån med hörlurar och gick längst med sjön Trekanten och kom på en hel del som jag tyckte Mathimlen och jag skulle göra nu i vår: hypa oss själva och våra finfina filmer till exempel och göra ännu en film.
Lunchade med Mathimlen: BIBIMPA på Sono på Ölandsgatan. Mathimlen hade en vacker stickad blå tröja från Emmaus på sig.
Och trots att Mathimlen var lite låg så lovade hon följa med om jag lunchar med en aktuell författarinna som jag är lite nyfiken på (om inte annat så för att höra hjälpa mig höra vad författarinnan säger, vem vet hon kanske mumlar, och jag, om ni nu inte visste det-hör dåligt)
Vi är ju ändå "Swedish Association of Mediocrity" sa jag till Mathimlen. Vi ska också i egenskap av S.A.M besöka Konstnärsnämnden och be dem berätta hur vi ska gå till väga för att få en del av den kulturella kakan. Vi väntar fortfarande på besked om pengar från filminstitutet...Hon Ann Marie F S har väl dessutom slutat där nu....
Ana och Martin var i lokalen och vi spånade frilansidéer till veckotidningar. Jag är nog mer åt att skriva för killtidningar än tjejtidningar: "Så vet du om hon blir en tant över en natt" var en idé.
Ana har slutat amma och har bloggat om hur arg hon är.
Mitt manus har jag petat i eftermiddag och fört in en ny spännande tråd: "Almlor Borgentz Sääd Samax dag"- tråden. Jag var så trött på "Climb the Beauty"förra veckan men nu har jag eldat upp mig igen. Det konstiga med berättelsen är att den blir aldrig mer än tretton sidor. För varje ny grej jag för in så tar jag bort lika mycket. Den glamorösa Ulla Adams försvinner mer och mer och filmen blir mer och mer "Icestormig" och utspelar sig förr. För att inte bli för pretto så har jag i alla fall förlängt Discoscenen med skön musik av Gary Wright (My love is alive) . Och så kom jag på min egen lilla Rosebud knorr... Almlor Borgentz Sääd Samax Daag. Jag planterar det redan i början av filmen: det står på den tröja som Anna Book har på sig som huvudpersonen drömmer att hon är på kändisfest med.
Den knäppa rika Cissi som gick i min klass är med i manus nu. Hon har ett sminkat köttansikte och rolexklocka och sitter och skryter på tåget om hur rik hennes farsa är. Vad jag har hört så opererade hon om hela ansiktet efter gymnasiet. Det skulle jag också gjort om jag var henne.
Och "kvastfeningen" på tågstationen som jag skrivit en dikt om i "Apor &Nektariner" är med (Syrror! Ni har väl kvar boken?) Min syster G är också med i manus- än så länge. Jag måste klä ut mig till negerfarbror för att komma igenom hennes rum. Hon är inte så snäll i början men blir snällare på slutet.
Om en timme och en kvart ska jag möta min man vid den så kallade bögringen på Centralen. Vi har tyvärr nästan inga pengar men tänkte åka till en förort vi aldrig varit i, eventuellt bowla eller om jag lyckas övertala honom...gå på Cronenbergs film..Han gillar inte att gå på bio...
Vi är förresten sams igen- fast inte visste ni om att vi varit osams...eller?
Szymborska rules
Perspective
They passed like strangers,
without a word or gesture,
her off to the store,
him heading for the car.
Perhaps startled
or distracted,
or forgetting
that for a short while
they´d been in love forever.
Still, there´s no guarantee
that it was them.
Maybe yes from a distance,
but not close up.
I watched them from the window,
and those who observe it from above
are often mistaken.
She vanished beyond the glass door.
He got in behind the wheel
and took off.
And if nothing had happened,
if it had.
And I, sure for just a moment
that I´d seen it,
strive to convince you, O Readers,
with this accidental little poem
that it was sad.
Wislawa Szymborska
onsdag, januari 04, 2006
tjolahopp
Köpte en bok om jorden som ska ligga hemma och inspirera barnen att lära sig saker om glaciärer, jordbävningar, bergarter och så vidare. Så att de vill bli naturvetare och komma hem och undervisa sin mamma i sådant jag inte kan ett skit om (hum tibblegymnasium 1985)
Vi hade en sådan bok hemma när jag var barn. Sidan jag minns bäst var den om olika folkslag.indianer, vita, svarta, kineser, samer. Och bilderna på när jorden rämnar.
tisdag, januari 03, 2006
Jodå...ålder förskönar
Skrev aldrig om vilka ensamma män jag satt och åt lunch med..och fick ångest av att jag aldrig skulle kunna bli kär i...
Radikal skepticism
Håller på med ett journalistjobb och läser en bok om något JAG INTE KAN ETT DUGG OM...så här ser det ut efter 8 timmars arbete
Olika typer av radikala skeptiker (?) heter det det?
Först kan man dela in dem i två kategorier; de ontologiska och de psykologiska
De ontologiska ser till världsliga externa faktorer i första hand. De behöver ingen psykologi. De tror att om vi bara var lite smartare så skulle vi kunna förutsäga framtiden bättre. De psykologiska skeptikerna är inte lika säkra på detta.
Ontologiska skeptiker:
1."path dependency- teoretiker (historiska arv- dvs. att det spår man slagit in på leder till morgondagens lösningar) se exemplet om Polyas urna.
2.komplex teoretiker ( små effekter kan få stora genomslag..tror jag…
3. spel teoretiker (ja…ni får googla…)
4. probalitetsteoretikerna. (typ de som gör haveriutredningar, kollar eventuella orsaker till ex katastrofer som redan hänt….tror jag…
Psykologiska skeptiker. Ser framförallt fyra hinder till varför vi människor är så dåliga på att se in i framtiden:
1.Att vi dras till förenklingar
2. Vår aversion mot dubbeltydlighet och dissonans
3. Vårt djupt rotade behov att tro att vi lever i en värld av ordning.
4 Vår obotliga oförståelse om slumpens lagar om "randomness.
Alltså: vi vill ALLTID se mönster även när det inte finns några och just denna mänskliga egenskap kan göra att vi svarar fel. Ett exempel med en råtta som överlistar ett gäng Yale studenter. Råttan fattade att det var 60 % procents chans att mat skulle dyka upp på ett visst ställe. Yale studenterna höll på i timmar och försökte hitta mönster i matutdelningen vilket gjorde att råttan vann..