Sanningen om er läsare

"Jag har stulit" ser jag nu fattas på våra synder-listan. Bilden är klickbar för bättre storlek och det är inte för sent att fylla i vilken eller vilka synder du själv har begått. En snabb genomgång ger vid handen att inte så många mördare läser min blogg, att ni inte slåss nämnvärt, att inte så många tar betalt för sexuella tjänster men att ni ljuger mycket- särkilt inför andra - inte så mycket inför er själva. Det är bra. Jag vet inte men kanske säger denna lista mer om mig än om er. Oavsett så känns det rätt & riktigt att ni inte är helt utan fläckar på era samveten. Nu drar vi snart till Bangkok och Koh Samet några dagar och farmor C och J flyttar in här och tar hand om kidsen. Vi får se om de överlever - och om vi - och om det blir någon förstulen bloggtext från något sådant där internet-café.

Bonusbild: Lungfisken Linda

Digitalt knark

Martin är inuti Coach Oleanders huvud. Ville gör Milkman-banan, Alice är nere i Lungfishopolis och jag springer runt i skogen på en liten Scavenger Hunt. Killen heter Rasputin. Det är du. Gubben bredvid heter Ford. Han vet saker. Det är verkligen höst. Hela familjen äter kastanjer och spelar Psychonauts.

Syrrans klocka

Det bor ett spöke nere i klockan. Det gjorde det redan när jag var liten. Då stod klockan på Runda Vägen där morfar och mormor bodde. Min syrra öppnar luckan, och låter Olle blicka ned i mörkret. "Fast snällt"

Den åttonde novellen

Tidskriften 00-tal har ägnat ett helt nummer åt Mare Kandre och jag förlåter nästan Madeleine Grive för att hon anordnar Stockholms tråkigaste poesifestival tillsammans med några - av Madeleine noga utvalda - svenska och utländska poeter och svenska Skådisar. Vet inte Madeleine Grive att Poesin hatar Skådisar? Och vad gör dansaren Virpo Phakinen på festivalen? Jag säger som jag brukar: Poesin hålls som gisslan av ett gäng idioter. Men för att återgå till 00-tal. Mikael Raattamaa, Aase Berg, Carina Rydberg och Carl Johan Vallgren i all ära -jag saknar faktiskt litteraturvetarna. Så om det här ska föreställa en början på en kanonisering av Mare Kandre så är det en rätt beige sådan. Nu ska jag läsa Mares opublicerade text ”Den underjordiske brudgummen”. Tillägg: Okej, Mattias Fyhr är litteraturvetare. Rätt trevlig text för övrigt även om jag anser att det där med "det Gotiska" känns lite väl pompöst. Och Jonas Thente skrev bra om den åttonde novellen i "Hetta och Vitt". Barnlösa ungdomar, våga läs. Jag ryste och kved när jag läste den och insåg att jag själv aldrig, aldrig skulle komma i närheten av Kandres storhet. Jag är både för feg och för lat.

Andra bloggar om: mare kandre, 00-tal, stockholms poesifestival, madeleine grive

Vad är det som händer?

Inspirerad av en text om gammal mat hos Gitto bläddrade jag i mammas Hemmets kokbok från 1952 och fann denna bild på kokt köttfärs, morötter och ärtor. Maten på bilderna från sjuttiotalets Butlers kokbok känns inte heller helt fräsch- brunmurrig eller beige mat på brunmurrig eller beige botten. Jag vet att det gjorts journalistik på detta någonstans någon gång men jag har ändå en fråga- Borde inte färgsignalerna som kommer från bilderna trigga vårt hungercentrum oavsett tidsepok? Hur kulturellt påverkad är vår aptit egentligen? Om jag känner doften av grillat kött så blir jag hungrig oavsett- men ögat går mycket på mode uppenbarligen.

Vas, orkidé, köksvägg

Min son: Riddaren

Wernickeafasi kallas det

–Var är det fru K bor någonstans?

–Nä, jag bokar inte

–Men var är det ni bor?

–Borer?

–Vilken adress har ni?

–Nej nej, det kan jag inte säga, inte direkt, nej inte på så vis.

–Vilken gata bor ni på?

–Nää, aldrig direkt nu. Aldrig nu. Se det kan jag inte lova direkt.

–Men vilken gata är det ni bor på?

–Ja, hur kan jag veta detta

–Vilken adress?

–Ja, adress ja

–Vilken adress?

– Ja, det tycker jag…om det är bättre än förut

I love UR

Friskis och Svettis

Tiggarbrev rule

DN har granskat författarförbundets författaransökningar. Ja, och varför är inte Ann Jäderlund med på listan av de författare som får garanterad författarpenning? Och vilka är alla dessa människor?

Och varför är Linda Skugge med i Författarförbundet överhuvudtaget? Jag var med ett tag i men gick ut för ett par år sedan, mycket på grund av att jag ansåg det var förnedrande att skriva stipendieansökningar (som jag visste att jag inte hade någon större chans att få beviljade.) Det var skönt när de där årliga ansökningarna slutade dimpa ned.

Jag vet inte om jag är mot statligt finansierade författarskap. Det måste finnas något som balanserar marknadskrafterna och allt fluff som säljs. Men jag håller med Skugge om att det är ett sjuhelsikes kotteri. Och att det oftast inte hänger på enbart begåvning om folk plockas upp som värdiga i bidragssystemet eller inte.

Slutligen: hur mycket mer i tiden kan jag ligga när jag själv har skrivit ett hundra sidor långt tiggarbrev? Inte till någon statlig fond utan till Kronprinsessan Viktoria. Nåja, ingen vill förstås ge ut det förutom Kennet Klemets tidskrift Gräs som ska publicera delar av det. Men det är gott nog. Andra bloggar om: tiggarbrev, linda skugge, ann jäderlund, författarförbundet, stipendier

Söndagmorgon

Hela himlen brukar speglas i kylskåpets vita yta
Men än har ingen strimma ljus setts till
"Det blev inget stort av dig"
Jag har vetat det länge
Men jag tycker om vädret, människorna
Gå sakta genom era liv
Gå saktare

Jerk pork & papperspåse på huvudet

Har precis marinerat karré efter Gittos recept. Nu ska den ligga ett par timmar innan det stora fredagsracet med kött, vin och choklad börjar. Jag har varit i Hornsberg (västra kungsholmen) i dag och lunchat på Fazer med softa M&M som jag känner sen ett par år tillbaka. Ljuset föll så fint så jag tänkte på film noir och en gatuscen i Grim Fandango och den industriella känslan som finns i området och närheten till vattnet fick mig att tänka på ett litet hippt område strax norr om Brooklyn Bridge på Brooklyn sidan, norr om bron. ”Nobro” kom flygande, jag tror det kallas så.

Jaha, och hur har veckan varit? Tackar som frågar: den har varit hektisk. Jag håller på med några parallella jobb i vitt skilda sfärer och huvudet jobbar hela tiden. Vaknade mitt i natten i förrgår och kunde inte somna om. Lade mig på soffan och slukade PC Jersilds bok ”Darwins ofullbordade”som jag gillade.

---borttagen text om varför jag har papperspåse på huvudet- --jag gjorde ett misstag men känner inte för att stå för det just nu---ni får helt enkelt fråga vad jag har gjort för dumt---

Nu ska jag fortsätta skriva en liten stund innan jag går genom mörka skogen för att hämta mina gossar och locka hem dem med löften om chips och teve.

Så är det

Christer Petterson mobilblogg 3

Vinterviken mobilblogg2

Ja ha.nu mobil bloggas det.

Mamma och jag mobilblogg1

Vem vill köpa vad om vem?

Jag fick ingen intervju med Malcolm G i januari trots mitt ”flattering email” så hur ska jag då finansiera (och rättfärdiga!) min så hett önskade New York-resa? Jag är ju tyvärr inte SÅ intresserad av att intervjua kändisar. Men Gladwells assistent ser ju väldigt söt ut. Kanske man kunde koncentrera sig på att skriva fina porträtt på folk i framstående människors närhet.
Fast VEMS närhet?
1993 satt jag på en diner och läste DN någonstans på Upper East Side. Då var det en blond äldre välklädd dam med päls som satt vid bordet bredvid och såg på min tidning. Vi började prata. Hon hade flyttat till New York på femtiotalet och försörjt sig hela livet som servitris. Nu var hon pensionär och levde ensam i en liten lägenhet i kvarteret. Hon verkade lite skör och värdig och hade amerikansk accent på svenskan. När jag gick därifrån kändes det som jag hade mött mig själv i ett möjligt framtida scenario.

Norr om Arlanda

Vilka av följande handlingar har du begått?

	Jag har knarkat
	Jag har horat
	Jag har ljugit för mig själv
	Jag har ljugit för andra
	Jag har varit otrogen
	Jag har slagits
	Jag har anhållits av polis
	Jag har lurat myndigheter
	Jag har förfalskat dokument
	Jag har sagt elaka saker till människor jag älskar
	Jag har mördat
	Jag har varit högmodig
	Jag har svikit

Försmak...

Leopadskinn

Alice Timander har det som gardiner. Alice Timanders dotter har det som sofftyg. Min förra svärmor hade det som duk någonstans i sitt hem om jag inte minns fel. Jag stod själv och fingrade på en leopardskinnkappa på Judits second hand i går. Och provade en klänning på Bröderna Eriksson som var svart och hade leopardkrage. (jag kommer aldrig till skott där förresten, hon borde sänka sina priser med ett par hundralappar) Det är Nalle Knutsson, det är Timander, kanske Britt Ekland, Sopranos. Fel, tantigt, bögigt, nyrikt, kul! Men aldrig som soffa, duk, lakan eller gardin hemma hos mig. Tror jag.

Testosteron, tack

När den här killen, Fernando Nottebohm, gav testosteron till knäpptysta kanariefåglar av honkön så började de plötsligt att sjunga. Testosteronet sätter i gång nyproduktion av de hjärnceller (neurogenesis) honorna behöver för att sjunga som hannarna. Hmmm…? jag misstänker att det stämmer även på primater- jag skulle definitivt skriva mer dikter om jag gick på anabola.

Syriens smartaste kille kommer inte hit

Min unga vän Basel från Syrien får inte lämna landet. Han skulle deltagit i ett seminarium om hedersrelaterat våld i Mölndal. Och kommit hit till oss sen. Förbannade regim. Hans mail finns här "Who stabbed Syria in the face?"

Halloween-pumpan